Historik

En tillbakablick på Lidköping-Kållands Musikkårs mer än 50-åriga historia

Varför bilda musikkår?

Ett livligt SMU-arbete rådde i Norra Kållands Missionskrets, med tyngdpunkt på juniorförening. När SMU-arna vid 16-17 års ålder växte ur föreningen, växte de också bort från den kristna gemenskapen. Därav föddes musikkåren som en fortsättning i SMU. Ett 20-tal ungdomar visade sitt intresse och Kållands Musikkår bildades våren 1961. Initiativtagare var Samuel Alteryd. Han åkte runt i bygden för att entusiasmera ungdomar och deras föräldrar för just blåsmusik.

Som musikalisk ledare och kårens första dirigent utsågs Åke Rydell. Han hade arbetat med en skolorkester och själv varit trumpetare i en dansorkester. Instrumenten inköptes på Smålands Musikvaruhus i Nässjö (ca 17 stycken) varav några var nya, men av billigare kvalitet. De övriga var mycket gamla och väl begagnade. Därtill kom några musikanter med egna instrument.

Den 8 september hölls den första övningen. Övningarna förlades till Tolsjö missionshus lilla sal varje fredag kväll.

Första framträdandet hölls den 13 december i Gösslunda missionshus på juniorernas luciafest. Vid detta tillfälle invigdes musikkåren av pastor Erland Karlsson, han utdelade också SMM-nålen till alla musikanter. Reportoaren bestod av musikstycken ur Sånger och Psalmer. Efter detta var musikkåren i full verksamhet och spelningarna duggade tätt i kretsens sex missionshus, samt södra kretsens missionshus, platser på Kinnekulle, Brännebacken, Grästorp och vida omkring. Spelades gjordes även på Folkpartiets valmöte, KDS, Hemvärnet på Kålland, Lidköpings Lasarett, Norra Kållands Föräldraförening, RLF, Starprodukters julfest, Folkets Park m.m.

Många hårda duster har utspelats i trånga och varma missionshus. Rekordet sattes Valborgsmässoafton 1963 i Ullersbro missionshus. Musikkåren spelade hela 17 musikstycken, både musikanter och publik överlevde.

En nybörjargrupp av blåsare startades 1963 och har sedan dess övat vid sidan av den stora musikkåren. Detta för att nya musikanter lättare skall kunna spela med i musikkåren och fylla de tomma luckor som med åren uppstår.

Ekonomin fick lösas på det sättet att varje musikant fick betala sitt instrument. Musikkåren arbetade i FS regi som studiecirkel, på så sätt kunde notinköp och ledararvode lösas med de bidrag musikkåren fick ut. Därtill kom årsavgifter samt veckoavgift för varje musikant, kollekter och lotterier.

Allt eftersom ekonomin tillät inköptes nya instrument som ägdes av musikkåren. De gamla instrumenten löstes in och kom på så vis i kårens ägo. Några av dessa finns fortfarande kvar i kårens ägo, men flertalet har bytts bort.

Immanuelskyrkan (Lidköpings Missionsförsamling) startade Musikkår januari 1961

Den 10 januari 1961 kl. 8.00 startade Bror Svantesson sin bil i Lidköping för färd till Göteborg för att hämta instrument hos herr Björkman på BOOSEY & HAWKES importfirma. Instrumenten inköptes av musikhandlare Runar Nilsson i Herrljunga. Runar Nilsson följde med till Göteborg för att välja ut de bästa instrumenten. Tio stycken instrument köptes och de kostade ca
10 000 kr tillsammans.

På kvällen den 10 januari 1961 hölls första övningen med Bror Svantesson som ledare. Övningarna var både individuella och i grupp.

Efter 10 veckor var det dags för det första framträdandet. Det hölls i Immanuelskyrkan i Lidköping palmsöndagen den 26 mars 1961 kl. 11.00. Musikkåren spelade till församlingssången.

Bror Svantesson övade i Lidköping på tisdagar, i Kvänum på onsdagar och Gillstad torsdagar.

Den 29 mars flyttade Bror Svantesson till Lidingö. Den 1 april tillträdde han tjänsten som musikkonsulent i Svenska Missionsförbundet och innehade denna tjänst till november 1968. Han var Missionsförbundets första musikkonsulent.

Karl-Erik Svensson, kanske mer känd under namnet Charlie, som då var musikmästare i Frälsningsarmens hornmusikkår var den orkesterns förste dirigent.

Under åren som gick samarbetade de två musikkårerna vid olika tillfällen och 1978 väcktes ett förslag om sammanslagning. Det skedde 1979 och man beslutade att den nya orkestern skulle heta Lidköping-Kållands Musikkår (LKM). Övningarna hölls därefter i Lidköpings Missionskyrka.

Som musikalisk ledare fortsatte Åke Rydell fram till år 1973, då han avlöstes av Edvard Fredriksen från regionsmusiken i Skövde. Redan i slutet av 1974 trädde Mats Wikstrand till som dirigent. Mats, som varit musikant i musikkåren nästan från starten, har även tidigare under åren fått rycka in som dirigent då och då.

En person som betytt mycket för musikkåren är Kurt Westerling. Förutom att han genom musikskolan varit en bra lärare för många av musikkårens medlemmar har han arrangerat musik åt oss och ställt upp som dirigent vid flera tillfällen.

Sedan mitten av 1990-talet till 2019 har Arne Bergvall dirigerat LKM men ersattes 2019 av Mattias Hjortlinger.

Musikkåren har över tid gjort många resor och medverkat i olika sammanhang. Några av musikkårens större engagemang har varit att medverka på Missionsförbundets rikskonferens och en resa till Lettland med flertalet spelningar.

Ett led i LKM's utveckling har varit att kalla gästdirigenter till höstkonserterna, ett sätt att få musikkåren att utvecklas.

Under de dryga 60 år som gått sedan starten har musikkåren varit en plats där många medlemmar har fått utlopp för sina musikaliska talanger och fått känna värme och gemenskap i en kristen anda. Det är vår förhoppning att musikkåren skall få fortsätta att utvecklas ytterligare under många år och att vara till glädje och välsignelse för både musikanter och åhörare.

LKM's styrelse